100 procen t
58
SportbilSbibeln 2013
Koenigsegg AgerA s vs CC8s
Vä r ldse x k lusi V t!
Bästa sättet att inse storheten i Koenigsegg
Agera? Kör den med första modellen, CC8S,
som referens. Som enda mediet i världen
kan vi presentera den exklusiva duellen
mellan Koenigseggs första produktionsbil
och jubileumsbilen Agera S Hundra.
TexT: Joa kim Dy r eDa nD. FoTo: Simon H a meliuS.
SportbilSbibeln 2013
59
V
et du vad det är för likhet mellan en …
nej. det var en gång en kille från …
nope. Accelerationen är helt jävla … näe!
skrivkramp har drabbat mig många
gånger under min drygt 15 år långa
journalistkarriär, men aldrig så hårt
som nu. För hur närmar man sig ämnet
koenigsegg på ett sobert vis? Hur skapar
man lite distans till en bil för 13 miljoner
och hur återger man en rundvandring i
bilvärldens motsvarighet till Willy Wonkas chokladfabrik?
initialt vill jag att vi bjuder oss själva på lite nationalistisk
stolthet. För det som christian von koenigsegg och hans team
har skapat är så att säga inte illa pinkat.
Jag ska få träffa Christian, köra hans första plus senaste skapelse samt bekanta mig med hans fabrik och hans personal. Jag
och fotograf simon Hamelius ska vara gäster i tre dagar. och
det är inga problem.
då vill jag bara att du betänker att det är tillverkaren av en rekordbil vi pratar om. Mannen som levt ut en dröm och nu lyckats
bygga en bil som miljardärer gladeligen betalar 10–15 miljoner
kronor för. koenigsegg har inte samma historik som Ferrari och
lamborghini. Men på 15 år har man skapat sig ett gott renommé
bland både bilsamlare och fantaster. koenigsegg gör drömbilar
så heta att fordonen har en självskriven plats i flera bilspel, i stora
filmproduktioner, oräkneliga Facebook-inlägg och hela vägen till
väggen i ungdomsrum världen över.
60
SportbilSbibeln 2013
självinsikt är viktigt. Jag är inte sämre än att jag kan erkänna
att det pirrar rejält i magen när jag svänger av e6 för att köra de
sista kilometrarna mot ängelholm. kommer på mig själv med
att sträcka mig i stolen och leta efter något utanför vindrutan.
oklart vad. trots detta söker jag med ögonen efter spår. ungefär
som när man kör in i paris och tittar över stadssiluetten i sökandet efter Eiffeltornet.
Färden genom ängelholm avverkas i ett nafs och snart är vi
ute på öppen landsväg igen. och där, på höger sida, ligger gamla
flygflottiljen F10. Idag heter området Valhall Park, Flygvapnets
verksamhet här avvecklades 2002.
tur i oturen för koenigsegg, för deras charmiga lada/fabrik utanför ängelholm brann ner vintern 2003. och nej, det var ingen
överhettad motor som satte fyr på anläggningen. diskmaskinen i
personalens kök verkar ha burit skulden.
Lösningen blev en flytt till en gammal flyghangar och sedan
den dagen bär alla bilar som byggts i denna lokal flygskvadronens symbol på bakrutan: ett spöke.
Vet du vad det är för likhet mellan en koenigsegg och en Ferrari? Jo, båda bilar bär en symbol hämtad från en flygskvadron;
Ferraris häst, koenigseggs spöke.
Vårt besök i ängelholm kunde inte ha kommit mer lägligt. Just
denna morgon har det blivit klart att koenigsegg ska lämna Valhall park och ängelholm. Markägaren peab ska anlägga logistikcenter. tV4 är på plats och intervjuar christian. Jag och fotograf
simon står en bit bort och lyckas snappa upp ryktet om att enoch
Thulins flygplats utanför Landskrona är en stark kandidat.
Den platsen är idag mest känd för Vallåkra-träffen. Och namngivaren
enoch thulin startade faktiskt AB thulinverken, som byggt bland
annat bilar, så historisk koppling finns. Inte nog med det, Haldex är
sprunget ur thulinverken och har kvar viss verksamhet i landskrona. om hur många år får vi se en fyrhjulsdriven koenigsegg?
Visioner och spådomar må vara intressant, men låt oss nu förflytta handlingen till bilarna för dagen. Bredvid mig på flygfältet
står en cc8s samt unika Agera s Hundra.
cc8s
Första produktionsbilen från koenigsegg. tidigare
koncept och utställningsbilar (du hittar en på
Motala Motormuseum) räknas inte för dessa blev aldrig gatregistrerade. CC8S byggdes bara i sex exemplar under 2002/2003, i
de gamla lokalerna. två av dessa bilar blev högerstyrda. Jag böjer
mig ner över den lila skapelsen, tittar in genom den minimala
sidorutan och konstaterar att ratten sitter på höger sida. okej, att
sladda ner i diket skulle vara mycket, mycket olyckligt.
Högerdörren glider utåt/uppåt som bara en koenigsegg-dörr
kan. Saxdörrar och måsvingelösningar känns
simpelt i jämförelse. inredningen blandar
ljust skinn och mocka. Den tunna kolfiberstolen har mocka på rygg och sits, skinn på
sidostöden. Under hudarna finns stoppning
av tempur. sittställningen är kraftigt bakåtlutad, nästan liggande som i en F1.
Den biffiga kolfiberratten ligger bra i händerna. spakarna på rattstången är uppgra-
derade till egenproducerade doningar i aluminium, från början
satt här lånade plastreglage från VW.
klustret framför ratten domineras av en simpel varvräknare
med digitalt LCD-fönster. Föga exklusivt. Mittkonsolen är roligare att titta på, med knappfloran i en cirkel. Men det märks att
åren gått. känslan och utförandet på reglagen är inte på topp.
Växelspaken, svarvad ur aluminium, dominerar kardantunneln.
Upprätt och kaxig lik en fallossymbol. Det är faktiskt en manuell
låda, även om spaken mycket väl skulle kunna gå till någon typ av
”dog box”. Växelöverföringen sker via en kulled, något som får uttrycket täta lägen att sättas i ny dager. Mazda Mx-5, gå och lägg dig!
Jag torrsimmar genom hela lådan och visuellt är det ingen
skillnad mellan ettan, trean och femman. Inte heller växlarna som
ligger nedåt ser ut att ha någon distans. Men lösningen är snygg,
väldigt långt ifrån klassiska öppna kulisser på italienska sportbilar.
Att starta upp maskineriet är en annorlunda historia: på torpedväggen, bakom stolarna, finns en strömbrytare där ett egenproducerat reglage ska sättas in. Jag vänder mig sedan till ”rondellen”
på mittkonsolen och trycker på knappen
placerad klockan sex, märkt med en blixt,
samtidigt som jag trycker på inG-knappen
vid klockan fem. tändningen är på. en fot
på bromsen, ned med kopplingen. sedan
knapparna klockan sex och sju samtidigt.
Mmm, mekaniskt ljud och åtta cylindrar i samklang. det rister i bilen, ljudet
är mer metalliskt än dovt bludder. tryck-
”sittställningen är
kraftigt bakåtlutad,
nästan liggande
som i en F1.”
SportbilSbibeln 2013
61
er på gasen, responsen är explosiv. Med ett bestämt handlag
trycker min vänsterhand växelspaken snett uppåt vänster. Det
är lätt att slira koppling och tokvarva motorn, ungefär som på
porsche carrera Gt. snart hittar jag rätt spel, det går att kliva av
kopplingen utan att gasa – bottenvrid är inte direkt en bristvara.
Motorn är en V8 i aluminium på 4,7 liter. Det finns ett
släktskap med Fords V8, som sitter i bland annat Ford Gt, men
mycket är omarbetat och förfinat och justerat och trimmat. Till
exempel har konstgjord andning från en kompressor med laddluftkylare adderats. kompressorn laddar som mest 1,2 bar och
skapar då 655 hästar, 750 nm. det är rätt skapligt i en bil med en
torrvikt på 1 175 kilo.
Vi kör några fotograferingsvändor på flygrakan, Koenigseggs testområde som delas med en motorcykelkörskola som har polisen som
storkund … När Simon och föraren till Agera S Hundra befinner sig
i andra änden av området känner jag att det vore klokt att ”ansluta
till gruppen” så snart möjligt.
Tvåans växel, låg fart. CC8S hackar sig fram en aning. Körning
i rusningstrafik lär inte vara bästa disciplinen. Jag vänder 180
grader. rakan ligger tom framför mig. Gaspedalen stumt mot
durken i tvåans växel. Svaret väntar inte på sig, motorn tjurrusar
mot varvtalsstoppet vid 7 300 r/min och jag greppar aluminiumstaven bestämt för att kasta den upp mot trean. kulled till trots
hittar jag läget direkt. ny fullgasattack. kompressorn viner som
ett flyglarm. Ljudet är fullständigt öronbedövande. Motorn är
direkt bultad till chassit så allt arbete av gods som skjuts upp och
ner känns även genom stolen. upplevelsen liknar den i Ferrari
F50, men är ännu mer intensiv.
när jag passerar 80 mph på den digitala mätaren ansluter ytterligare ett ljud. Fartvinden börjar vissla högt i det löstagbara
taket. sitter panelen löst!? Andra tankar än riskbedömning tar
överhand, jag fortsätter att gasa fullt.
ett tredje ljud når mina öron. det är jag själv. långt bort i
detta inferno som fyller kupén hörs mitt skrik. Gaaaaaaah! när
raksträckan tar slut, gör även luften i mina lungor det. Mindre
bra är att även bensinen tar slut. precis när jag ska rulla fram till
mina kollegor dör motorn. ridå.
i väntan på bränsle pustar jag ut och bekantar mig ytterligare
med förarmiljön. det märks att det har gått tio år. Bara en sådan
sak som den mindre elegant integrerade din-radion är ett tydligt
tecken på de senaste årens snabba utvecklingen för multimedia.
Även exteriört finns detaljer som känns daterade: nätet runt
bakre skylthållaren, strålkastarna och avgasröret.
TekniSk a DaTa koeniGSeGG CC8S
moTor
V8, bensin, 4 700 cm3, 655 hk
vid 8 000 r/min, 530 nm vid
6 800 r/min, kompressor
med 1,2 bar, 6-växlad
manuell låda, bakhjulsdrift.
k aroSS
l/b/h 4 190/1 990/1 070 mm.
Axelavstånd 2 660 mm. Torrvikt 1 175 kg.
PreSTanDa
Acc 0–100 km/h < 3,5 sek.
toppfart 390 km/h.
Förbrukning 16,5 l/100 km/h.
62
SportbilSbibeln 2013
PriS
3 670 000 kronor (nypris
2003). Aktuell sedan dess.
PluS
Rena former, maximalt
kommunikativ körkänsla,
kompressorljud.
minuS
svår manuell låda, liggande
körställning, materialkänsla.
Triplex, ett stag över bakvagnen som ser till att
bakvagnen inte ”sätter”
sig vid acceleration.
Backkamera förr och
nu. Från fyrkantig låda
i bakrutan till minimalt
rör under det enorma
avgasröret. Sikten
snett framåt är dock
ett större problem,
där är backspeglarna
boven i dramat.
TekniSk a DaTa koeniGSeGG aGer a S
moTor
V8, bensin, 5 000 cm3, 1 030
hk vid 7 100 r/min, 1 100 nm
vid 4 100 r/min, dubbla turbo
med 1,4 bar, 7-stegad dubbelkopplingslåda, bakhjulsdrift.
k aroSS
l/b/h 4 293/1 996/1 120 mm.
Axelavstånd 2 662 mm.
torrvikt 1 330 kg.
PreSTanDa
Acc 0–100 km/h 2,9 sek.
toppfart > 425 km/h.
Förbrukning 14,7 l/100 km/h.
PriS
13 000 000 kronor.
Aktuell nu.
PluS
Full av läckra detaljer,
god rullkomfort, sjuka
prestanda.
minuS
tokhögt ljud i kupén, skral
sikt snett framåt. dyr ...
SportbilSbibeln 2013
63
”långt borta i
detta inferno
som fyller kupén
hörs mitt skrik.
Gaaaaaaah!”
64
SportbilSbibeln 2013
SportbilSbibeln 2013
65
Justerbar antispinnreglering. Det
känns tryggt. Off rekommenderas
inte de första veckorna med bilen.
Enkelt och ärligt. Men åldern
syns, kolla bara på radion.
Tajt manuell låda på kulled.
Men till försvar för cc8s ska
sägas att den förfogar över en
minimalistisk och ren design
som i vissa fall är bättre än
Ageras mångfasetterade detaljrikedom. och bara en sådan
sak som att den är 80 millimeter lägre än sin efterföljare
bidrar till ett sportigt intryck.
när vi fått nya vitaminer
i bensintanken börjar solen
gå ner. dags att rulla tillbaka
mot fabriken. cc8s har en
hyperdirekt styrning och ett
överambitiöst styrservo. tidigare kungen av direktstyrdhet,
Mini cooper, skulle kännas vevig i direkt jämförelse. och just
detta adderar en hög grad av spänning på kurviga vägar genom
vackert åkerlandskap.
propositionsmässigt liknar koenigseggs bilar inget annat. det är
en dagsmarsch från ratten till vindrutan. Jag tittar ut över världens
djupaste instrumentpanel. A-stolparna sitter långt bak, snacka om
välvd vindruta – som på gamla saab 99/900.
66
SportbilSbibeln 2013
Bred bil, skral sikt och åt de flesta håll. Enorm döda vinkeln. Nåja,
det ska inte vara lätt att köra hypersportbil. Men oj vad den här bilen
talar till dig som förare. Man måste vara bestämd i alla handlag.
Kopplingen kräver benmuskler, växelöverföringen en redig arm. Det
här är en bil som man verkligen kör, det går aldrig att slappna av och
bara åka med. Just därför är det underbart.
Jag sover hårt den natten, när morgonen gryr ska jag flyttas tio
år framåt i tiden och bekanta mig med Agera.
AGer A s Hundr A
Grunden känns igen från CC8S, men varje enskild detalj är så mycket bättre.
Det nya mätarhuset är verkligen softistikerat. Knapparna underbara.
christian sitter vid ratten och berättar om projektet. För den
som undrar: det som ser ut som guld är guld. Bladguld närmare
bestämt. ”Vi beställde 25 böcker som det kallas, med 25 stycken
blad om 8x8 centimeter i varje bok”, säger Christian.
det visar sig att köparen, eddie Yau från Hongkong, hade lite
egna tankar kring mängden guld. det blev ganska mycket, men
jag tycker det funkar, i skön kontrast till den nakna och perfekt
lagda kolfibern.
Vi har åkt runt flygområdet och är nu vid testrakan, körskoleutbildning i dag också noterar jag när christan glider upp och
ner på halvfart för att värma vätskorna. snart ligger vi och kör
SportbilSbibeln 2013
67
68
SportbilSbibeln 2013
slalom, kraftig sådan, i över 180 km/h. Bilen kränger inte en millimeter. Greppet är … njae va fan – helt sjukt!
Vi stannar till vid ena kortändan. christian ger fullt och
Hundra sätter sig över baken. Men inte mycket, tacka Triplex-staget för detta. en tvärgående dämpare mellan hjulupphängningarna tar emot nigningen och styvar upp bakvagnen. se det som
en blandning av dämpare och krängningshämmare, som jobbar
på att neutralisera krafterna som vill trycka ner bakvagnen.
Christians högerarm flyger ut och slår till på höger paddel för
uppväxling. Det är nu jag noterar att han sitter med armarna
i kors över bröstet. Proceduren fortsätter upp genom växlarna
tills vi nått 300 km/h – då det blir full tvärnit. Fortfarande med
armarna i kors. Jag kan från första parkett rapportera att allt
snacka på forumtrådar, om att koenigsegg bygger övermotoriserade kit cars utan väghållning, är totalt skitsnack. den här bilen
levererar. prestanda. och väghållning.
inte bara det. kvalitetsnivån är smått bisarr numera – milsvid
skillnad från cc8s. cirkeln på mittkonsolen är kvar, men nu är
knapparna snyggare integrerade. och dess symboler är utskurna
med laser. de syns inte när tändningen är avslagen, men så fort
bakgrundsljuset
tänds kommer
symbolerna fram.
Maffigt.
en ny multimediaenhet med
tryckskärm ger exklusiv känsla. och
det nya mätarhuset framför ratten: wow. det här är verkligen snyggt och detaljrikt.
Christian är mest stolt över känslan i växlingspaddlarna. Spelet i reglagen är litet, men det tydliga klick man får som feedback
är ett bra kvitto på att växlingen är genomförd. Det går inte att
halvtrycka så att säga, långt bättre än övriga paddlar i bilvärlden
som inte ger feedback alls.
sittpositionen är mycket mer upprätt än i cc8s, stolen kramar
gott och har ett vackert sömnadsarbete på mockamaterialet –
som återkommer i taket och torpedväggen bakom stolarna.
det roliga är att jakten på perfektion aldrig slutar hos koenigsegg. Jag har redan noterat att i princip varje synlig komponent är
märkt koenigsegg. till och med de minsta skruvskallarna! Men
när jag tillstår att emblemet på plastkåpan i rattcentrum förtar
”proceduren fortsätter upp genom
växlarna tills vi
nått 300 km/h.”
De nya stolarna ger visserligen plats för sexpunktsbälten, men sätena i CC8S
borde vinna designpris. Stoppning av Tempur ger finfin komfort.
Scanna för att se film
från provkörningen.
SportbilSbibeln 2013
69
Behållaren för kylarvätska sitter så pass dold att
man fick designa ett så
här snyggt inspektionsfönster. Läckert!
en del av intrycket kommer beskedet fort. ”Vi har tagit fram ett
nytt skinnklätt centrum där koenigsegg-vapnet har en bättre
emaljerad yta.” Gott så.
det är dags för mig att känna på materialet, men vi ska inte
lägga onödigt många mil på eddies bil. Fabrikens testbil ställs till
mitt förfogande. Hundra har 1 040 hästkrafter, testbilen någonstans mellan 950 och 1 000 men jag skulle ljuga om jag påstår att
jag saknar det där ”lilla extra”. Jag bestämmer mig för att köra på
allmän väg, flygraka upp och ner har alla journalister som besökt
koenigsegg kört, jag vill få lite vardagsintryck i stället.
Ljungbyhed klickas in på navigatorn. Här finns ännu ett
flygfält, men även en motorpark i regi av racingförarna Micke
ohlsson och ola nilsson.
det krävs bara någon kilometer på landväg för att imponeras,
och då av en något oväntat aspekt. Fjädringskomforten är fenomenal, i klass med om inte bättre än i den kia optima i vilken
jag anlände till ängelholm. chassit har bara traditionella dubbla
tvärlänkar, och Agera har bussningar helt utan gummi, här finns
bara nållager. de främre länkarmarna är branschens längsta,
helt i klass med doningarna i F1. Hemligheterna bakom den fina
komforten är, enligt Christian, låg ofjädrad vikt och en minutiöst
utvecklad stötdämparkurvlogik. själva dämparna kommer från
Öhlins, men kalibreringen är koenigseggs egen.
Dämpare från Öhlins, turboaggregat från Precision, växellåda från cima och en vindrutetorkare från Mercedes. Frånsett
detta är i princip allt egenproducerat. de gigantiska keramiska
skivorna är egna, precis som de delade bromsoken, de solida hjullagerinfästningarna med mera, med mera. en smart detalj med
skivorna är att man har samma keramiska legering rakt igenom,
alltså inte bara en slityta. det gör att skivorna kan svarvas om vid
behov, övriga i branschen måste kasseras vid minsta misstanke
om skada eller konstigt slitage.
Min framfart väcker uppmärksamhet. Medtrafikanter går åt
sidan och sträcker ut en arm med tummen upp. Andra kör ikapp
som dårar och fotograferar för att kunna posta på nätet.
70
SportbilSbibeln 2013
”det krävs bara några
kilometer för att imponeras.
Fjädringskomforten är
helt fenomenal.”
Till vänster:
chassinummer
100. Siffrorna
007 precis
före visar att
Koenigsegg
är sjunde
biltillverkaren i Sverige.
Kommer du på
övriga sex?
Det finns ett tillvalspaket med ljuddämpande material. Det har
inte denna Agera. Att konversera på motorväg kräver hög samtalston. Det finns även ett nytt mittarmstöd med litet förvaringsfack. det saknar denna bil, så telefon och glasögonfodral far hit
och dit på passagerarsidans golv. de stora tuberna som utgör del
av dörrarnas gångjärn kunde varit förvaring. Men icke, här ligger
gigantiska högtalare till det påkostade ljudsystemet. Jag prövar
aldrig detta, det finns annat att lyssna till.
som två överfeta turboaggregat med härligt spolljud och fantastiskt dumpljud. kompressorn i cc8s må ha varit mer direkt
och givit mer linjär effekt. Men när laddtrycket byggts upp är
Agera förblindande.
dubbelkopplingslådan med rattpaddlar är en barnlek att
handha jämfört med den manuella lådan i cc8s. Men helt lättkörd är Agera inte, backspeglar och A-stolpar skymmer effektivt
sikten snett framåt. korsningar och rondeller är pulshöjande.
Hur lyckas alla ”cruisers” i london?!
på ljungbyhed blir det några spontana varv på banan. ny bana,
ny bil. Jag har ingen lust att testa gränserna i ett objekt för över
10 000 000 kronor. Men här känns bilen som i sitt rätta element.
den är lätt att placera rätt i kurvorna, med alla system inkopplade
är detta ett snällt monster som inte överstyr ut ur kurvor, trots
fullgas. E-diff jobbar bra tillsammans med systemen för antispinn
och antisladd vars inverkar inte märks. Bara finns där.
Jag önskar möjligen lite mer städat beteende vid gasuppsläpp,
nu blir den manövern tämligen abrupt. Växellådan är prima.
Nedväxlingar sker knappt märkbart. I Race-läget under fullgas
sker uppväxlingarna på 30 millisekunder, synkringarna i kolfiber
får vila – växlarna skjuts in direkt. Brutalt! Oslagbart!
landsvägar med fartkameror tar oss upp till Hässleholm.
Breda däck och dålig asfalt borde ge lite spårningar, men icke.
Förutom ljudet är färden ytterst odramatisk, fram till att jag
börjar vicka på högerfoten.
Vid fabriken i Ängelholm är det kickoff. All personal har
samlats på flygfältet för att få produktkännedom, vilket innebär
att man ska få köra Agera. den Agera som jag sitter i alltså … Vi
kommer ut på E4 vid Örkelljunga och nu får de dubbla stressfläktarna göra skäl för sitt namn. Allt är som i en film. Semestertrafikanterna verkar långsammare än vanligt. När jag kört förbi lär
det bytas samtalsämne i samtliga bilar.
ett tankstopp (jo, 70 liter tar slut fort) och 20 mil (det längsta
någon journalist kört en koenigsegg) senare når vi den väntande
personalen. Jag stannar kvar för att bevittna lyckliga ansikten
efter avslutade körpass. Att jobba med koenigsegg varje dag är
en sak – att få köra en Agera något helt annat.
Jag nämnde det i början, att jag varit motorjournalist i 15 år. i
och med Agera har mina preferensramar förskjutits högst avsevärt. utomjordiska upplevelser kommer från sverige.
SportbilSbibeln 2013
71
s t u d ie b e s ö K
Drömfabriken
Högtflygande plan har ersatts av högtflygande idéer. Välkommen in i
hangaren där en av världens mest extrema bilar skapas.
TexT: Joa kim Dy r eDa nD. FoTo: Simon H a meliuS.
72
SportbilSbibeln 2013
d
e stora hangarportarna är numera
permanent stängda. så de två meter
breda hypersportbilarna måste rullas
ut genom en liten garageport. Öppningen är faktiskt inte mycket mer än
två gånger två meter. Jag finner det
något ironiskt att risken för trubbel är
som störst precis på sluttampen. tur att
tillverkningstakten inte är högre.
Att skapa en Agera tar 3 000–5 000
timmar. Låt oss börja med bilens monocoque: 21 lager av kolfiberväv med en kärna av honungskaksformad aluminium. Majoriteten av kolfiberväven är lagd 45 grader mot färdriktningen för
att skapa maximal vridstyvhet. En färdig monocoque väger 68
kilo och har en vridstyvhet på 68 000 nm per grad. trots att
bilen saknar tak. Jo just det, taklös bli kräver stark vindruteram.
Denna, i kolfiber, håller för en belastning på 3 500 kilo.
En färdig Agera har över 140 kolfiberkomponenter plus monocoque och kaross. Ett exempel är den ihåliga ratten, som utan
skinnarbete och krockkudde väger ynka 870 gram. När kolfiberkomponenter ska bakas samman görs detta i en autoclave, en ugn
med tryck. ett övertryck på fem kilo innebär att det är 75 000 kilos
tryck mot autoclavedörren. Öppna inte vid fel tidpunkt!
temperaturen höjs i noggrant satta etapper, sedan trycksättning följd av ytterligare temperaturhöjning. processen tar åtta till
tolv timmar eftersom nedrampningen (temperatursänkningen)
också ska regleras.
Till och med fälgarna är numera av kolfiber. Framfälg: 5 950
gram. Bakfälg: 6 572 gram. det är 40 procent lättare än motsvarande magnesiumfälgar.
på grund av rådande säkerhetsregler är bensintanken gjord i
aluminium. den är formad likt ett c och ligger bakom stolarna,
med armarna dragna ner i trösklarna. det är ingen tung historia,
tanken på 70 liter väger tolv kilo.
Att montera samman en motor tar en dryg arbetsvecka,
exklusive maskinering av enskilda komponenter före montering.
kolvarna har en keramisk legering på toppen. detta för att värme
inte ska ledas ner i själva kolvgodset, som då hade expanderat.
den unika legeringen innebär att man kan jobba med mindre
toleranser i cylindrarna.
Varje motor körs i bänk, utan överladdning. efter montering i
bilen följer ett pass i dynon och ett stor antal testmil för kalibre-
Modern teknik blandas
med klassiskt hantverk. En
svensk produktion att vara
stolt över. Mycket stolt.
SportbilSbibeln 2013
73
Ett skal står redo. Att producera ett exemplar
av Agera tar 3 000–5 000 timmar. Bilen har
mer än 140 kolfiberkomponenter.
Kamaxlar redo för
kommande hårt
arbete.
Gjutformen för
insuget av kolfiber.
74
SportbilSbibeln 2013
Christian smygvisar
nästa modell – One:1.
Dyredand chockad.
”one:1 blir nästa
modell och namnet
kommer av vikt/
effektförhållandet.
Målet är 1 400 kilo,
1 400 hästar.”
”Clear Carbon” och
”tint” kombinerar färg
och lack på kolfiber.
Designen känns varken
Att sy inredningen till
Agera tar 300 timmar.
ring och finjustering. Leverans med noll mil på mätaren sker inte.
Kupén rymmer inte bara kolfiber och aluminium. Skinnarbetet tar 300 timmar att göra. lång tid? Hos koenigsegg spenderar
man dubbla den tiden på att lacka bilarna! Varje bil har sex till
åtta lager lack – och ytan slipas mellan varje ny omgång i lackboxen. Bilar som ska ha ”clear carbon” tar längre tid att bygga.
Kolfiberytorna måste passas perfekt. Häftigaste kombinationen
är ”clear carbon” plus en ”tint” då man lägger ett tunt lager färg
i klarlacken, så att färgen bara skimrar ur vissa vinklar. tillsammans kostar tillvalen 110 000 dollar.
Jag är duktigt vimmelkantig efter en rundvandring i den före
detta hangaren. Men christian har ett ess i rockärmen, vi ska besöka kontorsbyggnaden också. Här samsas administrationen med
några av de galnaste hjärnorna i världen.
i ett konferensrum sitter skarpa ingenjörer och ritar i avancerade cad-program. det stora bordet, tänkt för möten, är nu belamrat
med feta datorskärmar, ett och annat papper samt någon kaffekopp som lever farligt. den får bara inte välta …
”ni ska få se något ingen utomstående har visats”, säger christian och ber simon lägga bort kameran.
i vintras läckte information om nästa modell. Vi kan nu bekräfta att namnet stämmer, one:1 blir nästa modell och namnet
kommer av vikt/effektförhållandet. Målet är 1 400 kilo, 1 400
hästar! designen bygger vidare på Agera, men blir mer trackdayanpassad. Jag hinner notera följande: aggressivare spoilerpaket i
fronten, med helt centrerad och specialdesignad bogserögla som
iögonfallande detalj. taket blir fast vilket ger möjligheten att applicera luftscoop ovanpå kupén. Det finns luftslitsar, stora öppningar,
bakom de främre hjulhusen. Men det som tar all min fokus är bakre vingen. den har ingen fästpunkt rakt under sig utan stävar ut
på armar från motorrummet. Vingen är aktiv, den viks nedåt (inte
uppåt som på Veyron och p1) vid inbromsning. Hela vingkonstruktionen väger nio kilo, samma komponent på Veyron: 30 kilo.
”Vi visste att Ferrari, Mclaren och porsche skulle visa nya värstingar i år, så vi kände att det vara dags att svara. Men när vi fick se deras
bidrag märkte vi att vi kanske varit lite för ambitiösa med one:1.
deras prestanda kommer inte i närheten av våra”, säger christian.
Artikeln slutar här. Var christians och hans medarbetares visioner och utvecklingsiver slutar vet dock ingen.
SportbilSbibeln 2013
75